I helgen hade vi en lastexpert ute på stallet som hjälpte oss att lasta Heddis och ge oss lite nya tips och knep som vi kan använda oss av när vi tränar honom. Det var riktigt nyttigt, vi fick en massa tips som vi har provat både igår och idag när vi lasttränat honom och det har faktiskt fungerat riktigt bra vilket är härligt! Idag gick det mycket bättre än igår när vi tränade, han var mer avslappnad och hade inte alls samma stress, han gick längre in i trailern idag och vi avslutade mycket bättre idag än igår. Vi avslutade med frambenen i trailern och bakbenen på rampen och så backade jag honom långsamt ut steg för steg. Så egentligen har vi gjort stora framsteg bara sen igår - egentligen borde jag vara överlycklig och vilja skrika ut till alla hur bra det gick idag. 

 

Men sanningen är att så känner jag inte - jag känner mig så sjukt ledsen. Ledsen över så enormt mycket tid och engagemang vi lägger på lastträning och hur många timmar vi lagt ner. Det känns som vi har provat allt. Vi köpte en ny trailer för att han skulle trivas bättre och vi lägger ner all kraft och energi på att vänja honom med trailern. Ibland så känner man bara - fan att det inte fanns en genväg - en shortcut till framgången? Att det skulle finnas nån liten enkel åtgärd och så vipps skulle han gå att lasta. Men så är det inte - det finns inga genvägar - det gäller bara att fortsätta kämpa på som man gör, vara envisare än hästen och att aldrig ge upp. Jag brukar ofta ha en sådan inställning till all form av träning inklusive lastträningen. Men just nu när jag tycker det är jobbigt i stallet och egenligen inte trivs så bra så är det jobbigt att alltid tänka positivt när man egenligen har en innre stress som man går runt och tänker på bakom allt dedär andra. 

 

Ville bara skriva av mig lite av kvällens funderingar och hur det ligger till med lastträningen i nuläget. Ska fortsätta lasträna som vi gör nu, var och varannan dag - trailern ska bli vardag för honom.

 

Med en sådan grym hopphäst och cool tävlingshäst som vi faktiskt har så hade det vart riktigt tråkigt att gå miste om de härliga med att åka trailer till tävlingar - om ändå han kunde förstå de. 

 

Han ska gå att lasta - det är bara så!